Vi gör bokutgivning enkel, tydlig och rolig!
150,00 kr
Att vara sekreterare åt en självupptagen chef med en faiblesse för sparris, suspekta affärer och spontana resor till Honduras kan driva vem som helst till vansinne. Tur då att vår huvudperson har nagellack, likör, och en oväntad fallenhet för att snubbla in i mysterier.
Med bitsk humor, rapp dialog och ett stänk av deckargåta får vi följa en hjältinna som vägrar spela andrafiol. En förtrollande absurd vardagssaga om list, lojalitet och livets mer dadelfyllda stunder.
Format: Mjuk pärm
Genre: Roman
Språk: Svenska
ISBN: 978-91-90042-04-5
Sidor: 140 sidor
Rufus –
Bokrecension Sekreterarens sannfärdiga saga av Kaija Olausson.
”Kapitel 1
Att göra idag:
Köpa sparris till hunden
Köpa mer papper till kontoret
Choklad…kaffe…någon glassig tidning…
Glöm inte heller att ta med de rosa fluffiga kanintofflorna (Jag kan ju inte vingla runt i höga klackar hela dagen!)
Döda chefen
Ta för guds skull med nagellacket!!!!”
Så börjar den mycket humoristiska boken Sekreterarens sannfärdiga saga av debutförfattaren Kaija Olausson. Den handlar om en ung tjej, som är anställd som sekreterare på ett litet kontor i Stockholm tillsammans med chefen och chefens hund. Chefen är hon alltså inte helt nöjd med. Han är en minst sagt infallsrik chef, och det är även oklart vad hans företag egentligen sysslar med. Verksamheten skiftar ganska friskt beroende på hans tillfälliga (och oftast kortvariga) infall. Även andra märkliga personer dyker upp rätt som det är på kontoret, där man aldrig vet vad som kommer att hända. The sky is the limit.
Den här boken är ganska crazy och framför allt väldigt rolig. Humoristiskt skriven, ordlekar och även en hel del crazy-humor. Boken har inte getts ut av något av de stora förlagen, och därför har författaren haft möjlighet att experimentera med humor, och även med hur man kan skriva. Dessutom tycker jag att författaren lyckas hålla balansgången och inte förvirrar läsarna. Inte för mycket i alla fall. Men detta är definitivt en bok som bör läsas i lugn och ro, och i en miljö som inte är störande. Det handlar alltså inte om någon ”ströläsningslitteratur”, som man kan läsa emellanåt, när man väntar eller sitter på bussen.
Crazy-humor tycker jag att man kan definiera med malplacerade inslag, som ändå på nåt sätt funkar med sammanhanget, eller en handling som är rejält skruvad. Eller så som Chat GPT uttrycker det: ”Crazy-humor” är en typ av humor som kännetecknas av att den är absurd, överdriven, oväntad och ofta väldigt ologisk.” Exempel på verk med crazy-humor är t ex Den nakna pistolen-filmerna och Monty Pythons filmer och tv-serie. Och Tex Averys gamla tecknade kortfilmer, eller Don Martins serier. Listan kan göras betydligt längre än så, men de ovan nämnda hör definitivt till de allra mest kända verken och crazy-humoristerna.
Motsatsen till crazy-humor skulle jag säga är ”vardagshumor”. Sådan humor som man återfinner i t ex Lilla Fridolf och 91:an, där läsaren lätt kan känna igen sig i vardagliga situationer.
Så egentligen handlar det om smak. Det är väldigt individuellt vad man tycker är roligt. Personligen hör jag alltså till dom som gillar crazy-humor, och det var länge sedan som jag läste en bok som var så rolig som denna.